Thomas Skoglund

Thomas Skoglund

Thomas Skoglund

Thomas Skoglund skriver om träning för Café. Följ honom för det senaste inom träning, träningstips och kost.

Hemmasnickrad vätskeersättning. Så gör du!

Thomas Skoglund  |  Publicerad för 2 dagar sen  |  Lästid: 3 minuter

Okej. Ny sommarvecka.
Men oavsett om du ämnar viga de resterande dygnen åt ”träningsrutinerna som gud glömde” eller just återhämtat dig från beskådningen av lite för många flaskbottnar behöver du hjälp. Eller rättare sagt, din vätskebalans gör det.
Så, förbered dig för lite samhällsviktig information. Här följer nämligen receptet på vätskeersättningen som kommer rädda såväl din hälsa – som plånbok!

”Skönt att träna ute i friska luften…”

Till och med ett normalbegåvat däggdjur inser vikten av vätska under rådande värmebölja, inte minst då väderleken kombineras med fysisk aktivitet. Och visst, vi får oftast i oss tillräckliga mängder via glasen vi sköljer ned dagens måltider med. Men ibland behövs en extra knuff!

Tänk till innan-, under- och efter dina fysiska aktiviteter!

Uttorkning
Så, vad händer om vi (informationen till trots) väljer att skippa vätskan för att istället punkskrika ”fuck the system”, snorta salt och träna i direkt solljus? Just det, uttorkning…

Vätskeförlust med så lite som en procent av den totala kroppsvikten kan leda till prestationssänkande konsekvenser. Här återfinns hatvärda klassiker som huvudvärk, koordinationssvårigheter, bristande ork, ökad mjölksyra och ilande kramp. Reaktioner som inte är speciellt förvånande med tanke på att kroppens främsta ingrediens utgörs av – just det, vatten.

+30 grader och två hantlar. Vad kan gå fel?
*suck*

Men allt det här behöver inte vara svårt.
Ju mer kroppen aktiveras, desto mer vätska behöver den. Experterna hävdar att 200 till 285 milliliter vatten var tionde till 20:e minut för en vuxen individ (tränandes i måttligt tempo) bör utgöra vätskeintagets gyllene regel.

När värmeböljorna väl slår till, alternativt om träningen utförs mer högintensivt, ökar vätskebehovet dock markant. Rusta dig därför alltid med ”better safe then sorry-tänket” för att kunna hålla aktivitetsschemat vid liv. För nej, en solig dag utgör aldrig en godtagbar ursäkt för att skippa inplanerade träningspass och aktiviteter…


Egen vätskeersättning 1-0-1


Oavsett om du tillhör OS-truppen eller Stureplansgruppen har du garanterat blivit varse dagligvaruhandelns många olika vätskeersättningar. Men du…
Är de dyra? Svar: ja.
Är de djävulskt äckliga? Vänligen se förgående svar…

Så, här kommer därför receptet som räddar sommarens hetaste träningspass, samtidigt som plånboken och smaklökarna besparas onödigt plågsamma hittepå-tabletter!

Smaksätt efter eget tycke. Win!

Ingridienser
✓ 1 liter vatten
✓ 1 tsk salt
✓ 6 tsk socker eller druvsocker

Valfria kalasingredienser


Så enkelt är det
1. Koka upp vattnet
2. Tillsätt salt och socker
3. Smaksätt efter eget tycke, varför inte gå apeshit med melon, citron, lime och bär?
4. Kyl blandningen snabbt och låt stå kallt mellan serveringarna
5. Njut av sommaren!

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad för 2 dagar sen

Träning – IRL vs. sociala medier

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-07-13 09:55  |  Lästid: 3 minuter

Instagram, Pintrest, Twitter, Snapchat, Facebook och Tumblr. 
Ja, ni fattar. Idag krävs inget mensamedlemskap för att inse kopplingen mellan sociala medier och påverkade beteendemönster.

Men i vilken utsträckning drabbar dessa digitala trender våra värdefulla hälso- och träningsintressen? Svaret finner ni här.

Hur påverkar samtidens sociala bombningar verklighetens svettfester? Alltså egentligen.

Bekräftelse – ja tack
Studier baserade på dagens sociala webbkarusell visar att såväl gammal- som ung törstar efter bekräftelse. Nu mer än någonsin.
Och visst, vi kan fortfarande skicka rökpuffar, väggtelefonsringa eller hedenhös-berätta för bekantskapskretsen om hur 100 kilo fnissades upp under dagens bänkpressinferno. Men varför riskera att inte bli trodd när vi med två enkla knapptryck kan basunera ut våra stordåd i rörligt format?

Under bara de senaste tre åren har antalet filmer och publiceringar länkade till fysisk aktivitet mer än tredubblats. Något som säkert kan bidra till ökad träningsmotivation och ett gäng virtuella highfives, men också rätt onödiga mängder prestationsångest.

”Kanon. Om du bara kan göra om det där sista knäböjet så jag hinner ratta skärpan lite bättre”

Ökad variation – minskat förnuft
Sociala medier är en outsinlig källa för övningsinspiration. Något som i klarspråk innebär att du aldrig behöver fundera och våndas över hur dagens träningspass skall se ut.
Undersökningar från de sociala plattformarna visar att spridningen av olika övningar och träningsrutiner resulterat i att 43 % av deras fysiskt aktiva användare numera kallar träningen ”roligare och mer varierad”. Detta främst tack vare inspirerande profiler som fått målgruppen att våga ta ut svängarna med övningar de annars aldrig hade testat.

Myntets baksida?
Well, bortsett de genuint seriösa träningstipsen förekommer givetvis Burj Khalifa-höga mängder likefiske. Kort och koncist – bara för att du ser någon fd. Navy Seal-soldat iklädd funktionsmaterial och bandana utföra marklyft (på pilatesboll med pyroteknik i k*ften) så är det inte en bra övning för just dig.
Sunt förnuft, tack.

…ta det lugnt Bruce Lee jr.
Ta. Det. Lugnt.

En plats där alla vet bäst
Som du redan förstått motsvarar sociala medier himmelriket för alla träningstokar.
Här avlöser bilder, rappa citat och motiverande klipp varandra på löpande band, 24/7. Exakt hur sanningsenligt innehållet egentligen är? Njae, den diskussionen sparar vi gärna till en regnigare dag.

Nätet är universums största scen för alla som ämnar agera ut deras drömmar och iklä sig fil. kand-epitetet. Något som markant ökar publikens behov för källkritik.
Att träna mycket är alltså inte detsamma som att veta mycket om träning. Se därför upp med vilka råd du väljer att lyssna till och glöm aldrig vikten av att tillåta kroppen tid för smart- och hållbar utveckling.

Ibland överensstämmer inte alltid rekommendationerna från nätets självutnämnda experter med verklighetens faktiska effekter. Alltså inte alls…
Bildrättigheter: SVT, Klas Eriksson, Alfred Svensson, svenska kungahuset:isch

Så, vad gäller?
Japp, nätet och dess sociala medier påverkar tveklöst våra träningsbeteenden. Ibland till det bättre, ibland till det sämre.
Sträva därför efter att plocka russinen ur webbkakan och låta dig inspireras, pushas och anta nya utmaningar. Men aldrig på bekostnad av risken för onödiga skador och bortblåst ödmjukhet.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-07-13 09:55

Träna bakfull – hiss eller diss?

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-07-08 20:01  |  Lästid: 2 minuter

Kombinationen ”fysisk aktivitet och fireball”. En tidlös vattendelare, men exakt hur värdelös är den mytomspunna fusionen? Alltså egentligen…
Här följer redogörelsen som lägger såväl smoothiedrickande bodybuilders- som Sofierostinna bänknötares teorier åt sidan. Allt för att sanningsenligt förklara hur gårdagens rus påverkar dagens fysiska kapacitet!

”Sa vi samling vid bänkpressen 06:30?!”

Som vanligt har majoriteten av nätets självutnämnda experter fel.
Ur ett strikt kemiskt perspektiv visar nämligen flertalet studier att fysisk aktivitet, trots rungande bakfylla, är helt ofarligt för en fullt frisk människa.
Visst, alkoholens testosteronsänkande effekter kommer leda till minskad effektivitet – men inte hälsovådliga konsekvenser som limmar med ond bråd död.

Den mänskliga faktorn
En desto mer alarmerande effekt från gårdagens etanolfyllda Ayia Napa-imitation återfinns bland våra mänskliga faktorer, eller rättare sagt – bland våra skadeskjutna beteenden.
Detta då större alkoholintag många gånger leder till fortsatt sänkt omdöme och förhöjda smärttrösklar, egenskaper som i kombination med krävande styrkepass kan innebära tvivelaktiga lyfttekniker och onödiga förslitningsskador.
Det är alltså du (den mänskliga faktorn) som med största sannolikhet kan göra träningspassen ”farliga” – inte gårdagens kavalkad av Long island ice tea:s.

”Ääähh, lite tyngdlyftning och parkour borde väl vara okej? Blev ändå rätt lugnt igår.”
Nej. Bara nej!

Låt mängden styra
Hur stor inverkan trolldrycken har på just din kropp bottnar i mängder av olika faktorer. Här återfinns alltifrån vikt och ålder, till aningen mer svårkalkylerade parametrar som ämnesomsättning och dryckeserfarenhet.
Schablonmässigt räknat vet forskningsvärlden dock att två flaskor vin sänker kroppens testosteronnivåer med omkring 20-40% under nästkommande dygn. En siffra som får planetens samtliga muskelfreaks darra av skräck.

Om du inte nöjer dig där utan väljer att levla upp till en redig ”Gotlandsfylla” (läs: dricker under flera sammanhängande dagar) kan dina muskelbyggande och prestationsboostande hormoner sänkas med hela 75%. Siffror som snarare supportar en efterföljande dag i baden baden, snarare än benböjsracket.

”Tänkte köra ryck och stöt. Sen tänkte jag om”

Summa summarum
Det är alltså inte farligt att träna bakfull. Punkt.
Alkoholens effekter kan däremot leda till sämre beslut, haltande reaktionsförmåga och onödiga skaderisker. Parametrar som aldrig skall misstas för urvattnade ursäkter, men förhoppningsvis peppa dig att ställa in bakfyllan snarare än träningspasset nästa gång…

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-07-08 20:01

Dags att snacka burpees?

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-06-22 10:18  |  Lästid: 2 minuter

Ingen har missat att burpees kan knäcka den bäste. 
Men samtidigt som hatsynonymerna haglar finns det (tro’t eller ej) ett gäng positiva effekter väl värda att nämna. Enda kruxet? Vinningarna finns strax bakom horribelt höga pulstoppar och enorma mängder mjölksyra…

Bra nyheter – en riktig kanonövning. Dåliga nyheter – du kommer blir trött. Väldigt trött.

Men okej, backa bandet. Varför bör vi överhuvudtaget utsätta kroppen för något så diaboliskt jobbigt som burpees? Dessvärre är svaret lika enkelt som dumförklarande.
Vi når nämligen inte resultaten vi önskar, utan de vi förtjänar.

Dina fysiska framsteg utgör med andra ord en direkt spegling av träningsrutinernas insatser. En algoritm som inte tarvar överdrivet många högskolepoäng för att landa i konklusionen ”tuffare moment – snabbare och bättre resultat”.

Och visst platsar burpees i tuffhetens hall of fame.
Inte minst tack vare dess, närmast unika, förmåga att involvera armarna, bröstet, bålen, benen och rumpan – i varje enskild repetition! Allt samtidigt som flåset och kaloriförbränningen ges en omgång de sent kommer glömma…

Hur?
Så, let’s get down to business.
Först, tänk på att inte gå ut för hårt. Inledningsvis är nämligen risken för att krokna efter några enstaka repetitioner större än mångas träningsegon vågar erkänna.
Se därför till att utföra övningen metodiskt och sträva efter bibehållet ”lugn” andning, först då möjliggörs nämligen tillräckligt långa- och sammanhängande block för att lyckas pressa kroppen mot nya styrke- och uthållighetsnivåer.

✓ Inled övningen stående, placera händerna i marken

✓ Hoppa bakåt med benen så kroppen läggs pladask mot underlaget
(bröstkorgen och låren måste nudda mark)

✓ Hoppa explosivt tillbaka så fötterna landar direkt under kroppen

✓ Avsluta övningen med ett upphopp så höften sträcks, klappa händerna bakom nacken

✓ Landa med mjuka knän och ös omedelbart ner i nästa repetition

Redo?
Nu när du vet hur detta satanistiska friskvårdsbidrag fungerar finns givetvis ingenting att vänta på. Hitta därför din ”pace”, knyt upp Rambo-bandanan och testa någon av nedanstående utmaningar för att se hur långt du kan pressa såväl dina fysiska- som psykiska gränser.
Vem vet, stordåden kanske väntar runt hörnet.
Lycka till!


”Hur börjar jag-liraren”
Max antal burpees på 60 sekunder

”Okej, i’ve got this. Hit me-dåren”
100 burpees – så snabbt som möjligt

Kamikaze-idioten”
12 burpees i minuten, varje minut. Så länge som möjligt.
Ouch…


Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-06-22 10:42

Sommaren grisigaste träningspass?

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-06-10 09:42  |  Lästid: 2 minuter

Alla vet att skivstänger, hexagonhantlar och assualt bikes kan skapa suicidal mjölksyra och muskulärt herravälde. Men vad händer om utrustningen checkar ut för brukssemester före träningsgeisten? Just det, ingenting…
Här följer det idiotjobbiga passet som förgyller (läs: förstör) träningssommaren 2020 – helt utan utrustning!

”Riktigt kul” utan vikter? Tro’t eller ej, med det GÅR…

”Sprint Murph
Skapar ovanstående rubrik associationer som flirtar med andnöd och illamående? Kanon, då tänker du i helt korrekta banor.
Här peggar vi nämligen upp för den materiellt nedstrippade – men flåsmässigt upptjackade – varianten av alla kamikazeatleters mest hatälskade träningsrutin.
Murph.


”Be sure to pace yourself.
Going from a run into a set of burpees will have you on your back, watching the clouds”
– Cole Sager, CrossFit Games atlet och professionellt BAD ASS!


Så, hur skiljer sig ”Sprint Murph” från ursprungspassets många asigheter?
Enkelt. Då tillgängligheten behöver maximeras har upphovsmakarna helt sonika strukit pull ups från programmet, allt för att istället addera burpees och kortare sprintdistanser.
Resultatet?
Well, det må se ”enkelt” ut. Men tro mig, runt varv åtta, nio börjar du omvärdera livets stora gåtor med hjärnans alla demoner…

”Shit vad enkelt”. Ord som sagts innan – men ALDRIG efter ovanstående pass…

Men, hur känns passet?
Att maxa kroppen genom tio varv ”Sprint Murph” kan liknas med en tur- utan retur hela vägen till puls- och mjölksyrehelvetet. Efter en stund (en förvånansvärt kort sådan) kan nämligen benens svajigheter liknas vid en cyklande dansk som tankat Tuborg i sommarvärmen, allt samtidigt som hjärtat spelar 90-talstechno i bröstkorgen.

Kort och gott, detta är träningsörfilen som boostar sommarformen. Oavsett om utrustning eller tid blir bristvara. Kul, nu kör vi!

”kul”
Foto: Pontus Orre
Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-06-10 09:42

Dämpa tentaångesten – med träning!

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-06-03 15:44  |  Lästid: 2 minuter

Sena nätter, Tolkientjock kurslitteratur och återkommande ångestanfall. Yes, tiden för terminens avslutande tentor är här. Men du, pusta ut. Nu avslöjar nämligen supersmarta forskare hur du boostar kroppens inlärningsförmåga – med fysisk aktivitet.

Dags att byta jolt-burken mot jumping jacks?

Att fysisk aktivitet trimmar hjärnkapaciteten är gammal skåpmat för de flesta.
Nu adderar dock forskningsvärlden rykande färsk information om hur vi kan maximera hjärnans inlärningsfunktion med svettfyllda träningsrutiner. Hemligheten återfinns nämligen inte enbart i vad vi tränar, utan även när vi gör det.

Resultaten, presenterade av steve urkel-klonerna från forskningsforumet CellPress, visade hur 72 slumpmässigt utvalda försökskaniner delades in i tre grupper. Detta för att unisont viga 90 minuter åt en standardiserad memory-utmaning från h*lvetet.
Efter prövningen stod träning på schemat – men med helt olika starttider.

Vänligen stör ej, jag tentapreppar…

Så, hur skiljde sig gruppernas starttider åt?
Den första testgruppen inledde deras fysiska ansträngningar omedelbart efter avslutad memory-utmaning, detta medan grupp två snällt fick vänta i fyra återhämtande timmar.
Den tredje gruppen? Nope, de tvingades avstå allt vad ”fysmys” innebar.

48 timmar senare återkallade forskargänget deltagarna för att undersöka hur väl de lyckats memorera utmaning. En återträff som talade sitt tydliga språk.

Personerna som pausade fyra timmar mellan hjärn- och muskeljympan lyckades nämligen minnas och repetera utmaningen bättre än testets övriga deltagare. MYCKET bättre.
Exakt varför våra hjärnor är kopplade såhär kan forskningsvärlden ännu inte rista i sten. Men testets bakomliggande experter menar att resultaten är tillförlitliga nog för alla som ämnar maximera deras minnes- och inlärningsfunktioner.

”Shit vad jag kommer bli smart nu när jag är så fysiskt aktiv!”

Så, nästa gång tentaångesten smyger sig på – låt ett svettigt träningspass göra underverk.
Kom bara ihåg att pausa fyra timmar innan du börjar riva loss bland hantlar, kungsfjädrar och skivstänger!

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-06-03 15:44

3 stretchmyter vi måste begrava – nu!

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-05-26 19:05  |  Lästid: 2 minuter

Äntligen har det blivit dags för lite hederlig mytarkebusering!
Denna gång av träningsbubblans kanske mest laddade samtalsämne – stretching.
Så, förbered dig på några obarmhärtiga informations-skott, nu tystas nämligen samtidens tre största stretchmyter. En. Gång. För. Alla…

Briljant eller bullshit?

Stretcha – för mindre träningsvärk
En av de mest återkommande anledningarna till evighetslånga stretchritualer kretsar kring tron om minskad, eller helt borttrollad, träningsvärk. En tes grundad i lika skeva sanningshalter som H.C Andersens samlade verk och David Blaines egentliga förmåga att sväva.

Flera omfattande studier från ”National institutes of health” visar tydligt hur testdeltagarnas ”töjande och böjande” endast lyckades minska den faktiska träningsvärken med blygsamma 0,5 poäng – detta på en hundragradig skala, bör tilläggas.
Så, i klarspråk – om du nätt och jämnt lyckas frigöra tillräckliga mängder träningstid i vardagspusslet, vig minuterna du faktiskt får loss åt någonting med lite bättre behållning.

”YES! Imorgon är det jag som slipper träningsvärk”
mmm…eller?

Stretcha – för bättre prestationsförmåga
Visst, om du är truppgymnast, yogaproffs eller nybliven medlem i Cobra-Kai, stretcha loss…
Men trots att stretching, sedan urminnes tider, utgör en högst vanlig syn innan gympass, tävlingar och andra muskulärt krävande prestationer menar forskningen att dess effekter i själva verket kan försämra kroppens fysiska förmågor.
Mic drop…

Men vänta lite, vafalls?!
Jo, studier och meta-analyser visar att vårt folkliga ”töjande” kan leda till trytande kraft- och styrkerekryteringar. Effekter direkt ödesdigra inom områden som tarvar explosivitet.
Sprintern som trycker sig ur startblocken och atleten som lyfter med maximal kraft tjänar alltså noll och ingenting på att vara ”mjuk” – tvärtom.

Järnspikars! Om jag bara stretchat ordentligt hade jag nog pallat 502 kg…

Stretcha – för minimal skaderisk
Men okej, om sysslan merparten av landets alla träningsentusiaster pysslar med varken förhindrar satanistiska mängder träningsvärk ELLER ökar prestationskapaciteten – minimerar den då åtminstone riskerna för överbelastnings- och förslitningsskador?
Nope….

Hur provocerande det än må låta har stretching, i mängder av olika studier, endast lyckats framhäva försvinnande små mängder skadeförhindrande effekter.
Så, om du önskar smida en kropp som håller i längden – prioritera istället tiden smart genom att ersätta stretchstunderna med stabiliserande och rörelsefrämjande arbetsset.
Ditt framtida jag kommer tacka dig…

Borde. Stretchat. Bättre…
Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-05-26 19:05

Träningscitaten som kommer rocka din värld!

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-05-18 11:14  |  Lästid: 3 minuter

Alla är vi mänskliga. En insiktslavett innebärandes att vi, i tid som otid, drabbas av motivationsdippar djupa nog för att välja streamingmaraton och sourcream n’ onion-orgier före springturer och squats.
Men hjälp finns. Här följer fem av historiens mest motiverande träningscitat. Stycken tillräckligt laddade för att få vem som helst att 300-vråla ”Tonight we dine in hell”, mellan de annars så slentrianmässigt utförda bicepscurlsen.

Lägg alla ”Törblom:ska carpe diem-citat” åt sidan. Här kommer det tyngre kavalleriet.

5.


“Tough times don’t last, but tough people do”
— Sue Bird

Basketgeniet som ödmjukt kan stoltsera som WNBA mästare, Olympisk guldmedaljör och WNBA All Star-spelare


Sue Bird – en urkraft redo att inspirera oss vanlisar bortom alla gränser.

4.


”Do today what others wont. So tomorrow you can do what others can’t”
– Mathew Fraser

30 taggaren som vunnit prestigemaxade CrossFit Games fyra år i rad och därmed även utsetts till världens mest vältränade man


Matt Fraser – det sjukaste mänskligheten någonsin skådat inom fysiska prestationer.

3.


”True champions aren’t always the ones that win, but those with the most guts”
– Mia Hamm

Maskinen som under flera års tid blev rankad som världens bästa kvinnliga fotbollsspelare. Ett vandrande inspirationskonto som övertygad tusentals att ingenting är omöjligt.


Mia Hamm – en livs levande legend

2.


”The last three or four reps is what makes the muscle grow. This area of pain divides the champion from someone else who is not a champion. That’s what most people lack, having the guts to go on and just say they’ll go through the pain no matter what happens”
– Arnold Schwarzenegger

Mannen, myten, legenden som enligt många kommer ses som planetens främsta träningsfilur, i all evighet


Arnold ”Lagom-är-bäst” Schwarzenegger in his prime

1.


Discipline is doing what you hate to do, but nonetheless doing it like you love it
– Mike Tyson

En kan säga mycket om tidernas störste tungviktsboxare, tillika citatmaskin, men en sak är säker. Träna, det kunde han


Om inte ”Iron Mike” får upp dig från schäslongen, då får ingen det…
Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-05-18 11:14

Vad är träning – alltså, egentligen?

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-05-14 17:24  |  Lästid: 3 minuter

Tillhör du skaran som gymmar fyra, fem, ibland sex, pass i veckan – eller den som tränar ofta?
Japp, du läste rätt. Provocerande

Men lugn. Innan du tapetserar dina sociala plattformar med syrliga captions om huruvida den här dåren framhäver elitistisk träningshets och osunda värderingar råder jag dig att läsa vidare.
För hälsans skull.
Allt handlar nämligen om att bena ut begreppet ”träning”, en gång för alla!

En vanlig träningsvecka?
Men du, vad är egentligen ”träning”?

Person A besöker gymmet 5-6 ggr/veckan men spenderar resten av tiden stillasittande på en kontorsstol (en stol hen gladeligen skulle rullat hela vägen hem till soffan om möjligheten fanns).

Person B har aldrig besökt ett gym men arbetar som cyklande brevbärare, rottweilertämjare och skyskrapsfönsterputsare. Person B gillar dessutom att promenera på fritiden, något som gjort att hen knappt minns hur man sitter.

Så, med den informationen på bordet – vem ”tränar” egentligen mest?


Du kanske fattar åt vilket håll vi är påväg?
Det råder inga tvivel om att de senaste årens träningstroll och trender påverkat hur många av oss resonerar kring fysisk aktivitet. Allt har växlats upp.

För några år sedan hyllades lågintensiva power walks till den grad att utövarna erbjöds high fives längst landets alla promenadstigar. Något som idag, efter HIIT-träningens storstilade entré, rasat i allmängiltig aktivitetsvaluta och enligt vissa endast kan jämföras med sömniga caffelatte-strosningar – snarare än ”riktiga träningsrutiner”.
Nu skall allt vara as-tungt, mega-snabbt och översatans jobbigt.
Annars räknas det inte. Eller?

Kan det verkligen stämma att gårdagens hetaste aktivitetstrender blev ”dåliga” så fort HIIT-vågen sopade oss rakt i ansiktet?

Det må låta klyschigt, jag fattar det. Men ”träning” är alltså inte ett ensidigt mynt, det har supersnillena på WHO (världshälsoorganisationen) äntligen cementerat. Allt för att påvisa vikten och värdet av återkommande aktivitet – utanför träningsanläggningarnas väggar.

För att stärka tesen om att ”träning” inte behöver vara krångligt och tidskrävande lät superforskarna deras testgrupper öka dosen vardagsmotion, samtidigt som de mer traditionella träningsmetoder snällt fick kliva åt sidan.
Plötsligt var testkaninernas scheman fyllda med aktiviteter i hemmet, skolan, lekparken, på arbetsplatsen samt mellan vardagens olika knytpunkter.

Aktiviteterna varierade, men samtliga utgick från att skapa en hälsosam helhet innefattande såväl bra psykiskt mående som funktionell styrka och ökad konditionskapacitet. Alltså samma effekter som majoriteten tidigare tillskansats via träningsformerna de utfört innan den aktuella testperioden.

Studien visade att deltagarna som strävade efter en mer aktiv vardag lyckades öka kroppens lyckohormoner och stimulera musklerna på mer varierade sätt – samtidigt som de sparade tid (ex. genom att cykla fyra km istället för att spendera eftermiddagen i rusningskö).

Så, vad är innebär ett mer aktivt liv?
(…muttrar halva CrossFit-Sverige)

Låt din fysiska aktivitet förbli ett ospecificerat forum. Någonting som alltid finns runt dig och inte bara knyts till en specifik plats. Se dina promenader, bataljer med gräsklipparen, äventyr i lekparken och transportmässiga cykelturer för vad de egentligen är. Nämligen träning.

Bordlägg den personliga elitismen och strunta i att monarken du grävde fram i källarförrådet både är långsammare och rostigare än spinningsalens ultramoderna supercykel. För Monarkens gnisslande aktivitetsnivåer räknas ändå.

Sanningen är att träning, med förhållandevis enkla medel, kan bli en naturlig del av livet för de allra flesta. En tanke som skänker tröst till alla dem som ständigt tävlar mot klockan eller upptäcker att gymmets favoritmaskin plötsligt blivit upptagen, igen.

Så, möt dagen med vidgade vyer och klappa dig själv på axeln oavsett om du hunnit till gymmet eller inte.
Ta en promenad, leta fram dammsugaren eller lek med barnen – det är nämligen summan av de fysiska aktiviteterna som räknas, inte varje enskilt pass. Sådeså…

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar

Uppdaterad 2020-05-14 17:26

Vältränad? Tacka ditt störigaste syskon

Thomas Skoglund  |  Publicerad 2020-05-03 10:46  |  Lästid: 3 minuter

Syskon. Can’t live with them, can’t live without them.
Alla vi som berikats med yngre, jämngamla eller äldre blodsförvanter vet att syskon kan tillföra livet gränslösa mängder kärlek, allt samtidigt som de besitter makten att förpesta tillvaron värre än någon annan levande organism.
Men, oavsett om vardagsproportionerna fylls av brofists eller psykbryt visar studier att familjebandet medför en helt unik egenskap. Våra insvurna familjemedlemmar får oss nämligen, omedvetet, i bättre fysisk form.

Vem kunde tro att den gamla blockbustern ”Twins” var så dokumentär?

2018 tröttnade ett gäng amerikanska forskare på allt vad killgissningar heter. Nu var det äntligen dags att gå till botten med hur våra syskonrelationer egentligen påverkar livets hälso- och träningsmässiga schackdrag. Ett experiment som skulle komma att resultera i förvånansvärt stora mängder love bombing.

En av studiens mest färgstarka resultat visade att våra syskonrelationer utgör tårtbiten med störst inflytande kring hur vi lever våra liv. Ett resultat den ansvarige psykologen förklarar med de högst igenkännande orden: ”Majoriteten av oss vill känna sig bättre än sina yngre- eller äldre syskon. I allt”.


Så, vad skapas om vi kombinerar dessa teoretiska och psykologiska forskningsresultat med praktiska aktiviteter som löpning, crossfit och styrketräning?
Just det, mängder av Fight Club-kompatibla bröder och systrar som är villiga att pressa sig bortom rimlighetens alla gränser för att slå deras DNA-matchande nemesis.

Wow, gjorde du 999 reps?!
…jag gjorde 1000 *SMERK*

Så, okej. Det råder alltså inga tvivel om att vi är villiga att träna likt magnesiumtäckta kamikazeatleter för att rå-spöa våra älskade ”rivaler”. Men hur ser de övriga hälsobitarna ut? Går verkligen hatkärleken att applicera på fler ställen än vid div. hantelställ och 400 metersbanor?
Självklart. Ett annat tydligt resultat speglades nämligen vid experimentets ständigt välfyllda buffébord…

Bland syskonparen där en av medlemmarna föll för den inbjudande dessertflanken drogs även 70% av de tillhörande syskonen ned i kaloriträsket, detta trots att många dessförinnan uppgett att de inte tänkt begå några kostmässiga snedsteg.

Givetvis syntes samma övertygande mönster bland de mer ”nyttiga” syskonparen som valde att förlorade sig bland chiapudding, light läsk och grönsaker. Om ett syskon inte gjorde några snedsteg – ja, då avstod även brodern/systern från att trampa i klaveret.

”Ta du, jag tror jag avstår”
Inte. Så, Troligt.

Men okej, så vad betyder då allt detta?
Hur ogärna vissa av oss än vill erkänna det fyller våra hatälskade människokloner till syskon viktiga funktioner. Detta då dessa dolda superhjältar får oss att pressa gränserna och verka utanför livets komfortzoner.
Så, innan du börjar rabbla könsord på rövarspråket och jaga brorsan med zippotändaren framför Axe-burken – stanna upp och omfamna de facto att personen som retar gallfebern på dig faktiskt är bra för såväl din hälsa- som fysik.
Och du, glöm aldrig att familjen faktiskt alltid kommer i första hand!

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar