Ena dagen uppmanar experterna oss att fribrottas mot maxlastade skivstänger – andra röra kropparna till psykedeliska danspass. Men oavsett vilka trender som råder kvarstår alltid en problematisk konstant, nämligen hur vi skall tänka då träningsglöden falnar?
Du vet, när fysmyset övergår till någonting som är allt annat än just mysigt…
Men lugn. Här följer fyra anledningar som blåser liv i den vinterdeppiga motivationen och påminner oss om varför träningen är viktig – alltså egentligen.
*mmm, typ*
Yes, nu gör vi såhär.
Strunta kort i överarmarnas dimensioner, underhudsfettets procentsats och lungornas syreupptagningsförmåga. Fokusera istället på hur kroppen mår inifrån och ut om den, med jämna mellanrum, tillskansas fysisk aktivitet.
Ännu inte motivationsboostad?
Läs vidare.
”Må bra hormoner”
Studier har i årtionden visat att motion ökar vår kroppsegna produktion av ämnen som endorfin, dopamin och seretonin. Hormoner som kanske låter aningen mumbojumbo-aktiga, men i själva verket är direkt sammanlänkade med vår psykiska hälsa.
Samtidigt som friskvårdsstudierna talar sitt tydliga språk påvisar västvärldens negativa trender att konsumtionen av SSRI-preparat (antidepressiva mediciner) insatta specifikt mot depression ökat drastiskt under de senaste tio åren. Statistik våra smarta forskarkompisar (iförda vita rockar och Steve Urkel-brillor) tror höra samman med bla. stillasittande beteendemönster och överviktsrelaterade problem.
Så, magrutor och flexade överarmar i all ära. Men när motivationen dippar – testa att promenera, lyfta, bodypumpa eller springa dig mot ett lyckligare liv.
Jag försöker kompensera västvärldens statistik för antidepressiva läkemedel.
Förebygger sjukdomar
Redan 2014 publicerade våra svenska forskningstigrar (läs: blyga professorer som aldrig yppat en endaste versal) en rapport som visade att 30 minuters daglig motion förebygger över 30 olika sjukdomar.
Att såväl kondition- som styrketräning stärker och skyddar hjärtat må – sedan urminnes tider – vara vedertaget, men nu slamdunkade alltså dessa genier även in reumatism, astma, parkinson, schizofreni och demens på listan.
Så, när gymväskan känns omänskligt tung i nuet – tänk på framtiden!
Mildrar stress
Återkommande fysisk aktivitet förbereder kroppen för att klara av, hantera och balansera såväl stress som stressrelaterade situationer. Eller såhär – i klarspråk – om vi bokstavligt talat ”kör skiten” ur kroppen med jämna mellanrum kommer den utveckla ett mer adekvat tänk kring naturlig trötthet. Något som lättare får våra inbyggda system att nonchalera yttre faktorer och minimera dess upplevda påverkan.
Men det är inte allt. Motion minskar även kroppens hormonella mängder av adrenalin och kortisol, något som rustar oss för att bättre parera påslaget av stress – om den, trots dina surt utförda burpees, ändå väljer att våldgästa ditt väsen.
Win!
Byebye minnesluckor
För såväl springsugna barn som netflixknarkande vuxna stimuleras funktionerna kring inlärning och minneskapacitet av mängden arbete vi utsätter kroppens muskulatur, nervsystem och naturliga rörelsemönster för. Detta exemplifieras ofta i skolmiljö för att främja ungdomsidrott – men är alltså precis lika applicerbart för oss vuxna.
En av förklaringarna bakom fenomenet är ökningen av hjärncellernas nybildningar i hippocampus, något som går hand i hand med ökad ”nyfikenhet” inom olika stimulansområden och därmed ökar vår läromässiga kapacitet.
Åh du, många av våra mest framgångsrika affärsledare, idrottsmän och författare knatar runt som levande bevis för tesen. Inte minst med tanke på att majoriteten av dem hävdar att motion varit en avgörande parameter för att palla trycket – samtidigt som de tvingats komma ihåg deras egna efternamn.
Obama rörde inte på sig för snygga abs, han gjorde det för att komma ihåg grejer
och orka rodda runt den fria världen.